Nationalistisk arbetsmarknadspolitik

I nästa vecka lägger regeringen en ny proposition. Jag läser om den i artikeln "Sökkrav i a-kassan stramas åt" på Sydsvenskans webbplats. Arbetsmarknadsminister Sven-Otto Littorin (m) står bakom propositionen. Enligt den måste arbetslösa från och med den 2 juli söka jobb i hela landet för att få a-kassa. Något krav för skåningar att söka jobb i hela Öresundsregionen finns dock inte. (Inte för att någon viktig politiker eller journalist med sina konventionella tankar ens nämnt något sådant.)

Det är en speciell idé det här, att om skåningar inte får jobb hemma, så ska de tvingas norrut till andra delar av nationalstaten. Sverige har EU:s största avstånd, så en sådan typ av förslag får ovanligt omfattande konsekvenser här. En trelleborgare kan bli tvungen att flytta 1884 km till Kiruna för att jobba på Radiotjänst AB. Det är i avstånd i stort sett detsamma som att flytta till Rom i Italien (1920 km). Inga andra än skåningar och norrlänningar tvingas så långt. Övriga bor ju åtminstone något mer mitt i.

Förslaget innebär en påtvingad onaturlig omflyttning av medborgare inom staten, men inga motsvarande eller kompenserande krav på att söka arbete i andra riktningar. Det är gammal hederlig nationalistisk politik. Centern som har det lokala och regionala perspektivet som utgångspunkt måste stoppa förslaget. Förslaget har på några timmar genererat 102 kommentarer på Sydsvenskans kommentarsida. Majoriteten tycker det är vansinne.

I en federal stat ligger denna typ av lagstiftning regionalt och kraven på de arbetslösa får då rimligtvis delstaten, inte nationalstaten, som utgångspunkt.

Idén att man måste lämna sin hembygd eller förlora sina pengar för livsuppehället ger mig associationer till 1600-talets Skåne. Det handlar ju om en påtvingad folkförflyttning för en viss grupp människor.

Nu är förslaget till riksdagen klart. Det blev så illa som jag befarade. Littorin talar visserligen löst om att ta "ta hänsyn till personliga omständigheter", men dels finns inga som helst garantier eller regler på det området, dels gäller det i praktiken inte alls unga "flyttbara".

[ Andra bloggar om: arbetsmarknadspolitik, Sven-Otto Littorin ]