måndag, november 14, 2011

Mer KvP-argumentation för bastardregionen

Peter J Olsson på Kvällsposten argumenterar vidare för en "sydsvensk region" där man formellt sett har tagit bort det skånska ur ekvationen ("Peter J Olsson: Skåne ingår i många regioner", 2011-10-31). Förutom särfallet med pendlarna till (Ikea i) Älmhult så är han bland annat imponerad av 500 dagpendlare från hela Skåne till Växjö. Det är Smålands i särklass största stad efter Jönköping.

Det visar hur mycket Skåne och Kronoberg är en och samma funktionella region kanske? Jämförelsevis finns det 18000 pendlare över sundet och det görs 45000 resor varje dag mellan kommunerna Malmö och Lund. Så nej KvP, pendlarsiffrorna till Småland som redovisas i artikeln är inte imponerande. I övrigt tycker jag några citat är särskilt intressanta:
Och visst har den starka identifikationen med Skåne landskap gynnat regionbildningen - det finns, och kommer troligen alltid att finnas en etnisk och kulturell skånskhet. Har den överlevt så länge i ett administrativt delat landskap, så klarar den det mesta.
Attityden är alltså att det är ok att utsätta den identitetsbaserade skånskheten för starka påfrestningar, för den brukar överleva. Det är ok att skapa en organisation som kan ses gå på tvärs mot identiteten och se om det fungerar även denna gång att den senare klarar sig hjälpligt? Svaret är nej; det är inte ok.

Och jag förstår inte. För mig är den skånska identiteten en tillgång, inte en bisak av kulturell karaktär som vi kan registrera bland befolkningen och som eventuellt klarar sig. Även:
Herrschel [regionforskare vid University of Westminster i London, min anm.] pekade på det intressanta att näringslivet ofta var mer intresserade av stabila former och villkor än de politiskt styrda organen.
Så om näringslivet vill ha stabilitet så blir slutsatsen: att vi bör bryta upp det tusenåriga Skåne som nu äntligen än en gång samlats under dryga tiotalet arbetsamma sammanslagna år? Och skapa något helt nytt, som rent visuellt geografiskt har en överraskande form, som är kontroversiellt i politiska kretsar och som saknar folkligt stöd? Med denne regionforskares idéer om stabilitet så skulle de flesta komma till en annan slutsats...

Jag gör det.

söndag, november 13, 2011

HH-förbindelsen utan skam

Jag hittade följande informationsmeddelande från Region Skåne, Ett steg närmare fast HH-förbindelse (2011-11-11). Man närmar sig alltså att bygga en fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingør, vilket är bra. (Det är samtidigt en skam för Sveriges 1900- och 2000-talshistoria som helhet att den inte blivit byggd ännu, men det är en annan sak.)

I Region Skånes nyhetsbrev skriver man bland annat:
Regeringens beslut innebär att projektet HH-förbindelsen ska införlivas i den vanliga infrastrukturplaneringen och värderas som vilket annat projekt som helst. Skillnaden är att en framtida HH-förbindelsen sannolikt inte kommer att belasta den vanliga finansieringen utan precis som Öresundsbron betalas via brukaravgifter.
Idén som sådan låter ju till en början låter bra. Och det finns nog de som känner till svensk politik och vet med sig hur begränsade resurser svenska infrastrukturella myndigheter har. Det här låter som en rimlig lösning att flytta fram projektet och ändå kunna förverkliga det relativt snart.

Men fundera en stund: av logiska skäl, filosofiska skäl eller "rättviseskäl", varför ska just HH-förbindelsen, behandlas annorlunda? Är det fråga om lyxkonsumtion? Varför finns det en "skillnaden" när det gäller Öresundsbron och HH-förbindelsen å ena sidan och "vilket annat projekt som helst" å andra sidan? Skåningar betalar skatter, men ska bekosta stora infrastrukturella projekt själva?

Det finns inget svar. Utom att Skåne ligger längre från Stockholm, har mindre reellt politiskt inflytande och KAN behandlas sämre, här till och med riktigt dåligt. Det man kan göra och komma undan med, det gör man.

fredag, november 04, 2011

Sydsvenskan är DN

Artikeln ”Dags att slopa kastsystemet!” fastnade jag för. Det är en artikel i Sydsvenskan (2011-11-04) om selektering på Stockholms klubbar. Den har i grunden inget alls med Malmö att göra. Man försöker beskriva Stockholms klubbliv på ett nytt spännande sätt. Varför finns Sydsvenskan, när vi lika gärna kan läsa DN direkt och få de här reportagen/tankarna?

Det finns faktiskt en referens till Malmö: "Som ni förstår skulle detta nonsens aldrig funka i Malmö. Här skulle tönten i dörren bli utskrattad innan han hinner säga 'Fashion week'." Men de två instuckna meningarna känns mest som en sen ursäkt för att skriva resten. Dessutom fortsätter man:

Nu kanske den omoderne tänker att det egentligen handlar om småstads- respektive storstadsmentalitet. Att det ”är så” i större städer."

Hm, vad som är storstad och småstad kan man diskutera. Men det är ganska trångsynt stockholmskt perspektiv att skiljelinjen skulle gå just mellan Malmö/Lund och Stockholm. Med tanke på hur brett spektrum i befolkningsstorlek det finns i världen, så ligger Malmö och Stockholm oftast i samma fålla, klart urbana, men varken småstad eller jättestad.

När det regnar i Stockholm bär de sydsvenska journalisterna paraply.

lördag, oktober 22, 2011

Lärarnas Riksförbund vill centralisera

Lärarnas Riksförbund (LR) vill centralisera skolan ("M krävs på besked om statlig skola", Sydsvenskan 2010-10-22, även i DN). Besluten ska enligt LR uppenbarligen inte längre tas i de kommunala demokratierna, t ex här i Skåne, utan flyttas till regering och riksdag och Stockholm. Den är förvånande när det på fullt allvar kan komma förslag om att centralisera Sverige ytterligare.

Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas Riksförbund, säger dessutom (och är nöjd med):

Regeringen och riksdagen har skärpt den statliga kontrollen över skolan, när det gäller skollagen och myndighetstillsyn.

Jag har inte fått intrycket att centraliseringen inom hittills varit är ett så stort problem som hon beskriver, men detta är oroande om det stämmer och gått mig förbi.

Vi ska till sist slå fast att Sverige bör bli en federal stat och att staten överhuvudtaget INTE bör ha med skolan att göra. Det är en exklusiv regional angelägenhet i en federal stat. Det handlar om makt: vi vill behålla den; de vill ta den från oss.

onsdag, september 21, 2011

Fp vill reglera socialstödet

Folkpartiet vill att försörjningsstöd (tidigare kallat socialbidrag) ska kräva motprestationer (Krav på socialbidragstagare, Sydsvenskan, 2011-09-21). Det får de gärna tycka. Men: "Partiet vill att kravet ska vara lagreglerat och därmed obligatoriskt i alla kommuner."

Så idag kan kommuner lägga ribban för motprestationer på en lämplig nivå efter de beslut som den lokala demokratin tar. Det vill folkpartiet ta bort. Istället ska ett enda centraliserat beslut ta bort variationerna. Ännu en gång kringskärs bl a skånsk lokal och regional politik och demokrati.

Jag hoppas förstås att folkpartiet inte får gehör för detta förslag.

måndag, september 12, 2011

"Stockholm bestämmer vårt sortiment"

För tio minuter sedan var jag på Statoil på Magistratsvägen i Lund. Jag ville ha choklad med hög kakaohalt. Jag letade lite. Sedan frågade jag den anställda där, Lena:

- Har ni sådan där 70-procentig choklad?
- Nej, det har vi inte... Den har vi tagit bort ur vårt sortiment.
- Jaha, vad synd.
- Ja, det är Stockholm som bestämmer vårt sortiment.
- Ok, även i detalj då...?
- Ja, även om det är många som efterfrågar den, för det är det, så ska det vara lika överallt du vet...
- Det är ju otroligt.
- Ja, det är det verkligen!

Det låter inte alls otroligt om det är extra hög efterfrågan i Skåne på choklad med riktigt hög andel kakao i. Det är det helt dominerande nere på kontinenten och det finns flera exempel på att Skåne än idag har lite mer kontinentala matvanor. Beträffande choklad har Sverige faktiskt - tillsammans med sex andra EU-länder - särskilda regler som tillåter vegetabiliska fetter som inte härstammar från kakaobönan. Dessutom, enligt sv.Wikipedia:
Det som förr i Sverige gick under benämningen blockchoklad anses enligt ett EU-direktiv inte längre berättigat till namnet choklad på grund av att den ej uppnår den chokladhalt som direktivet föreskriver. I stället för att öka chokladhalten till föreskriven nivå, har man i Sverige behållt det gamla receptet och strukit choklad ur namnet så att den nuförtiden heter block.
Nå, tillbaka till min mörka choklad. Jag efterfrågar den. Andra kunder efterfrågar den. Men centrala beslut i Statoils organisation tvingar kunderna som vill (eller måste, p g a de unika nattöppettiderna) handla där att köpa mjölkchoklad och andra chokladtyper med mindre kakaohalt. När det inte finns något annat att tillgå i en eller flera butikskedjor, så ändrar man rimligen på det här viset skåningarnas matvanor över tid.

Det är en kulturkamp. Som vi förlorar dagligen.

Jag hörde för övrigt exakt samma förklaring av personal inne på H & M på Center Syd i somras, när jag efterfrågade ett klädesplagg: "Stockholm bestämmer vårt sortiment". Även där handlade det, enligt uppgift, om styrning på detaljnivå. Inte bara tillgången av viss mat, utan även av vissa kläder, styrs centralt.

Riksantikvarieämbetet försvenskar

Så här skriver Riksantikvarieämbetet om Runstenar på raa.se:
I Sverige finns mer än 2500 runstenar med budskap och meddelanden från 400-talet e. Kr. och framåt. De utgör de äldsta bevarade originaldokumenten på det svenska språket och är därför en viktig länk till forntiden.
De tycks inte heller omedvetna om de skånska (och blekingska) runstenarna: "Det finns ungefär 60 runstenar från vikingatiden i Skåne. Runstenarna i Skåne restes ungefär samtidigt som de i Danmark." Ändå hävdar de att runstenarna i Sverige "utgör de äldsta bevarade originaldokumenten på det svenska språket" och nämner inga undantag.

Jag vill påstå att runstenar, i alla fall alla som jag sett, utgör de äldsta bevarade originaldokumenten på det danska språket.

Riksantikvarieämbetet är en officiell statlig institution. Inte är svenska statens försvenskning över år 2011.

söndag, september 11, 2011

Polishelikoptrarna som kommer och går

Skåne får tillbaka den polishelikopter som flyttades till Göteborg 2007. Åtminstone förelår en utredning detta. Det rapporterar Sydsvenskan ("Pilotbrist stoppar utryckningar", 2011-09-11). Det låter väl minst sagt vettigt. Hans Järvestam vid Skånepolisens länsoperativa avdelning förklarar:

I södra Sverige bor nästan två miljoner människor, det är en rätt stor del av befolkningen, och vi har minst sagt gott om polisiära händelser där en helikopter är användbar.

Samtidigt undrar man över beslutsprocessen. Skåne förlorar en polishelikopter 2007. Plötsligt får man tillbaka en. Har förutsättningarna som Hans Järvestam beskriver ändrats så radikalt under tre år? Eller handlar det till någon del om godtycke och slump? Kan det rent av uppfattas som störande för en grupp människor som bor i en stor region att styras utifrån? När saker och ting "bara händer"?

Och hur vore det om beslutet om Skåne ska ha tillgång till ingen, en eller flera polishelikoptrar togs av regionala politiker eller åtminstone av en skånsk polismyndighet med sin lokala kännedom, sina prioriteringar och sin budget?

lördag, september 10, 2011

Odlarna.se ratar Öresundsregionens grönsakstraditioner?

Jag såg reklam på tv för denna sajt. För mig som bor i Öresundsregionen tolkar jag de självutnämnda Odlarna av närproducerade produkter som anti-danska. Jag läser på deras hemsida: "Våra värderingar. Svenskt – Vi på Odlarna.se värnar om den svenska grönsakstraditionen."

Jag frågar mig vad det är för fel på de danska grönsakstraditioner som vi har i västra delen av min region, Öresundsregionen? Är man genuint intresserad av lokala produkter, så är det väl ofta från Skåne och Själland som man måste köpa råvaror, eller? Och inte kan det vara fel att blanda lokala traditioner som finns i vår region, var sig de är från Österlen, Söderslätt eller Amager.

torsdag, september 08, 2011

Ortnamnet Ven kommer från det fornsvenska "hvadha"

Jag läser "Sicket galet jobb" i Kommunalarbetaren 14/2011 (31 aug-13 sept) 2011. Där får man i faktarutan sist reda på att ortnamnet Ven "tros betyda 'den skumomflutna' och komma från det fornsvenska ordet hvadha som betyder skum."

Det hjälper inte hur många gånger det sägs att Skåne faktiskt varit danskt. Vanligt folk tänker till hundra procent på skånsk historia som en del av svensk historia. Det bara är så. Det är som faktumet att Skåne varit danskt inte helt och hållet var "på riktigt". För det var väl hela tiden svenskt "egentligen"?

Ibland blir det ordentligt galet. Som ovan.

Tumlarens analys måste till Stockholmsmuseet

Man har hittat en Död tumlare vid Lomma strand (Sydsvenskan, 2011-09-08). Jan-Åke Hillarp, Skanör, är biolog och viltrehabiliterare på Katastrofhjälp Fåglar och Vilt (KFV). Han kommer att ta prover av tumlaren och skicka till Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm för analys. Han förklarar reglerna: "Alla valar är en del av statens vilt. Därför ska det skickas till riksmuseet."

Mm-hm. Så om man hittar en död tumlare på en strand i Skåne, så skickas en analys omedelbart till ett av Stockholms museer, ett s k riksmuseum. Och museum ja, inte ett institut.

Det påminner lite om lite äldre tider då man skickade upp Barumskvinnan (den s k Bäckaskogskvinnan, 1971) eller snapphaneskatterna från Ausås (1973 och 1999) till Stockholm så fort de kommit ur marken. Hur vore det att upprätthålla expertis i institut i Skåne? Eller skicka analysen till ett av våra rigsmuseer här i regionen kanske? Vi saknar ju egentligen inte tilstrækelig kunskap, skulle jag tro.

Nåja: kommunen är i alla fall "informerad" om den döda tumlaren, berättar Sydsvenskans artikel. ;-)

måndag, augusti 29, 2011

Arlandas Starbucks viktigast

Här är en komplett artikel ("Starbucks till Malmö") i Sydsvenskan som resonerar hela vägen som om Kastrup och de två Starbucks på flygplatsen inte fanns. Förutom en släng i allra sista meningen. Upphovsmän: "Text: Sydsvenskan och TT".

I själva verket får vi ju nu vårt andra Starbucks i Öresundsregionen. Men det är inte det perspektivet som media i Skåne har.

Sydsvenskan påminner om statymotståndet

Sydsvenskan påminner idag om att många Malmöbor inte vill ha statyn över Karl X Gustav till häst på Stortorget. Det kommer i en artikel ("Ombyggnaden av Stortorget läggs på is", 2011-08-27) som annars handlar om att det kanske inte blir någon ombyggnad av Stortorget i Malmö överhuvudtaget. Anledningen är ekonomiska prioriteringar. Artikeln nämner också att man i det vinnande förslaget i arkitekttävlingen 2009 inte tog någon hänsyn till att Malmöbor ville ha bort statyn. Man ville där bara flytta den några meter.

Malmöbornas åsikter efterfrågades tidigt i processen. Den 24 december 2007 kunde Sydsvenskan berätta att många tyckte att bronsstatyn inte hörde hemma på Stortorget. Statyn har stått på Stortorget sedan 1896.

lördag, augusti 27, 2011

Oklanderlig skånska

The Ark spelade för sista gången på Malmöfestivalen igår. Recensenten i Sydsvenskan, Håkan Engström, rapporterade (2011-08-27):

"Malmö!" ropar Ola Salo på oklanderlig malmöitiska. "Vi är The Ark. Ikväll är vi här för att göra slut".

Det är en fin beskrivning: "oklanderlig malmöitiska". Eller "oklanderlig skånska". Anna Hertzman och Frida Appelgren (f d Muranius) sjunger båda på "oklanderlig skånska". Liksom Peps.

Eller bara de där lite berusade Malmötjejerna som jag hörde beställa på McDonalds under festivalen; de pratade en utpräglad och oklanderlig skånska.

Det finns också andra positiva uttryck som man kan använda: klingande skånska, t o m rekorderlig skånska...

tisdag, augusti 23, 2011

Skånemässan blir "Sydsvenska mässor"

Sydsvenskan och Numera mässor har tillsammans bildat ett nytt mässbolag - Sydsvenska Mässor & Event ("Sydsvenskan satsar på mässor", 2011-08-23). Sydsvenskan fortsätter med andra ord i namn sitt "sydsvenska" spår för Skåne. Och faktiskt i detta fallet kanske genom att specifikt ersätta ordet Skåne:

"Det vore roligt att återuppväcka Skånemässan och göra en riktigt bra konsumentmässa", säger bolagets VD.

Jag menar att Skåne har ett sätt att hävda sig i den internationella konkurrensen om man ska vara något annat – på sikt – än ett bakvatten. Det handlar om marknadsföringen av regionnamnet och dess symboler. Det varumärket hade kunnat vara vår största tillgång och skulle köras stenhårt parallellt av alla som vill att vår region ska komma någon vart i världen.

Sydsvenskans nya bolag är ett bakslag för denna vision. Å andra sidan är det inte överraskande från den aktören, så det är bara ännu ett skäl att motarbeta den aktören i regionen som helhet.

söndag, augusti 07, 2011

Demokratisk förändring

I den regionala debatten önskar jag én sak: en demokratisk förändring. Jag önskar att tung politisk makt decentraliseras och väldefinierat fastställes i Sveriges mest grundläggande lagstiftning. Skälen är tre:

1. Närdemokrati. Demokrati mår bra av att vara lokal. Närhet till besluten är viktigt för legitimitet och för effektivitet.
2. Anpassning. Beslut ska anpassas till regionala förutsättningar. Det gör de om de är fristående från andra beslut och om de tas av politiker och tjänstemän som känner dessa regionala förutsättningar.
3. Mångfald. Med flera olika politiska lösningar på likartade problem, så kan dessa metoder jämföras och man kan lära från olikheterna för att hitta bästa lösningarna.

måndag, augusti 01, 2011

Skånsk resenär får kapa siffror på s-togsajten

Jag tar S-tog i København ibland. Registrerar man sig kan man få gratis WiFi på tågen. Jag registrerade mig till en viss nivå, men när jag försöker avsluta det hela och bli full S-more-medlem, så klagar webbsajten på mitt postnummer och mitt telefonnummer som har för många siffror. Så jag får kapa av några. Det funkar, men det känns helt absurt.

Har köpenhamnarna aldrig hört talas om skåningar som åker på deras S-tog? Detta tunnelseende och även hygge-nationalismen tyckte jag var deras sämsta sida redan när jag arbetade där år 1999. Detta, ska jag påminna om, var innan Stockholmstidningarnas sjuka hetsjakt på det danska började.

Som försvar för København och Danmark kan jag säga att det finns problem i alla länder och regioner att man delvis är fast i tänkandet att det bara finns det egna landets medborgare på platsen. Men i Danmark, Dankortets land, är det kanske värre än någon annanstans.

söndag, juli 31, 2011

Annie Johansson, den centralistiska kandidaten?

Centerpartiet väljer ny partiledare på riksstämman i Åre 22-25 september. Valet står mellan Annie Johansson, Anna-Karin Hatt och Anders W Jonsson. Det går ganska enkelt att ta reda på vad som skiljer kandidaterna och läsa vad de själva svarat genom rota fram de gamla svaren från i höstas från valpejl.se. Det är intressant läsning:

http://valpejl.se/politiker/16240/Annie_Johansson
http://valpejl.se/politiker/14584/Anna-Karin_Hatt_Altera
http://valpejl.se/politiker/37279/Anders_W_Jonsson

Där kan man t ex se att Annie beskriver sig som "klart till höger" och Anna-Karin och Anders W som "något till höger". Vidare, i sakfrågorna: Annie tycker att det är ett "mycket dåligt förslag" att riva upp FRA-lagen; Anna-Karin och Anders W nöjer sig med att kalla det ett "ganska dåligt förslag". Eller att Anna-Karin och Anders W inte tycker att "upphovsrättsskyddat material från internet ska fritt få laddas ner för eget bruk" till skillnad från Annie, som tycker att det är ett mycket bra förslag.

Man läser att Annie tycker det är ett "ganska bra förslag" att förstatliga den kommunala skolan; Anna-Karin och Anders W tycker att det är ett "mycket dåligt förslag". Annie tycker att ingen kommun ska kunna säga nej till att ta emot flyktingar. Anna-Karin och Anders W håller inte med. Anna-Karin vill avskaffa monarkin. Det vill inte Annie Johansson och Anders W. Annie vill avskaffa alkoholmonopolet; det vill inte Anna-Karin och Anders W.

Eftersom Annie Johansson uttryckt att hon vill förstatliga den kommunala skolan och vill hindra kommuners nuvarande rättighet att säga nej till att ta emot flyktingar, så kan ett eventuellt val av henne till partiledare få mig att slutligen lämna partiet. Då finns det nog inget mer att hämta där för en decentralist och federalist, antar jag.

onsdag, juli 27, 2011

Skåne i tv-isolation

Är på Barsebäcksläge. En del av liten västkustregion där man kan se DR2 i Skåne. I övrigt hålls Skåne i halv tv-isolation från Danmark, mitt i Öresundsregionen. Den kanalen går inte att se på Comhem t ex, hur mycket du än skulle vilja betala. Men det är alls ingen uttänkt strategi från någon, ingen "komplott". Det handlar om ekonomiska och sociala strukturer från 1900-talet.

Och att inte någon gång, bland ledande ekonomiska och politiska aktörer, komma på att slå näven i bordet och bryta dessa, det kallas likgiltighet, ointresse och, ja, idioti.

söndag, juli 24, 2011

Nationalstaternas ljud dokumenteras

Ljuddesignern Anna Bertmark har kommit från London för att dokumentera hur Sverige låter. Det beskrivs en artikel i Sydsvenskan (2011-07-24). Ett fint exempel på den gamla idén att nationalstater har viss kultur.

"Det unika ljudbibliotek Anna just nu sammanställer ska innehålla både svenska och utländska ljud." Jag antar då att de svenska ljuden börjar i Norrland och slutar precis när jag anländer med tåget i Kastrup. Spännande för mig att bo i en region med två sorters ljud, tänker jag. Helt unikt.

Senare i artikeln kan vi läsa om hur ett "svenskt konditori" låter och hur ett "typiskt svenskt ljud" låter (tydligen ett övergångsställe - det senare skulle faktiskt teoretiskt kunna stämma).

Det mest utmärkande med artikeln är väl sättet att se på världen med kulturer som fack som man kan undersöka var och ett för sig. Men inte långt efter kan man bli förvånad över att rubriksättaren på webben valt att kalla artikeln "Jakten på det skånska ljudet". Det är möjligen lite svårt att hitta täckning för det synsättet i texten. Men det ger en påminnelse om att världen inte är riktigt så enkel som vi läser i resten av artikeln. (Den rubriken har dock kanske redan försvunnit i pappersupplagan.)

tisdag, juli 19, 2011

Regeringens välfärdsråd vill minska kommunala självstyret

"Kommunal hotar att lämna regeringens välfärdsråd" läser jag i Kommunalarbetaren (KA) (2011-06-13). Anledningen är, enligt artikeln, att "regeringens välfärdsråd vill att staten, inte kommunerna ska bestämma vilka som får bedriva vård."

Kommunals ordförande Annelie Nordström kritiserar: "Man går bakvägen och undergräver det kommunala självstyret". I artikeln står också följande:

Rådet vill också att det ska vara staten, till exempel Socialstyrelsen, som ger tillstånd åt privata företag att ge vård, inte som idag kommunerna. I rapporten liknas systemet med skolans område där Skolverket ger tillstånd till friskolor. Det är inte rimligt, menar rådet, att kommunerna ska granska privata utförare samtidigt som de bedriver en egen konkurrerande verksamhet.

Jo, säger jag, nog är det rimligt. Jag kan tänka mig att det finns många exempel på hur staten självt granskar privata utförare samtidigt som staten bedriver en egen konkurrerande verksamhet. Om den kommunala demokratin fungerar, så får medborgarna i val vart fjärde år väga in om deras kommun klarat ut denna ekvation. Precis som de väger in om staten klarat ut det på sitt håll.

lördag, juli 16, 2011

Fem flaggstänger på Stortorget i Lund

Sydsvenskan skriver ("Kommunen flaggar för ny ordning", 2011-07-16) om den så kallade flaggordningen på Stortorget i Lund. På torget finns fem flaggor framför Rådhuset. Idag hissar man två svenska flaggor och tre kommunflaggor. De har tydligen suttit i fel ordning enligt något som heter "flaggetiketten". Folkpartiet har nu dessutom föreslagit att även en EU-flagga borde finnas där. Kommunen har skrivit till en statsheraldiker och frågat hur man ska göra. Utan att gå in på alternativen som beskrivs i Sydsvenskans artikel (se länken ovan), så har jag ändå en kommentar.

Jag är förvånad över hur kommunen lyckas göra det svårt för sig. Nere i de flesta länder på kontinenten gör man alltid samma sak: tre flaggstänger innebär EU, stat och region. Fyra stänger innebär EU, stat, region och stad/kommun. Jag har i Spanien, Tyskland och Italien ALDRIG sett några undantag. I vårt fall är EU, Sverige, Skåne(*) och Lund givna. Den femte skulle kunna vara Nordens flagga eller den danska flaggan. Lund grundades i staten Danmark blev officiell köpstad och har under den helt övervägande delen av sin historia varit dansk.

(*) Region Skåne rekommenderar Skånes kommuner att använda den skånska flagga som regionen beskriver: "Förutom den egna vapenflaggan avser regionen använda den s k skånska flaggan. Denna visar ett gult kors i rött fält och har proportionerna 3-1-3 på höjden samt 3-1-4,5 på längden. Regionfullmäktige föreslås rekommendera kommunerna att vid 'skånsk' flaggning använda denna flagga. Föreskrifter om flaggning utfärdas av regionstyrelsen.", Protokoll fört vid Skånes regionfullmäktige 1999-02-09

lördag, juni 18, 2011

Akademisk uppsats (2003) kritisk till regional identitet

En doktorand vid statsvetenskapliga institutionen i Lund, Lisa Strömbom, skrev 2003 en essä om regional identitet i Sverige. Den heter Identitet och identitetspolitik i Sveriges regioner och hittas här. Den beskriver bl a identitetspolitik i Skåne och Kalmar län. Den är beskrivande, men författaren kommer också med några pekpinnar ("bör") om vad som ska granskas:

‎"I Skåne har man dock tonat ned målet med att marknadsföra historia och det gemensamma kulturarvet då man blivit mycket skeptisk till de exkluderande implikationer denna politik skulle kunna föra med sig. [...] Eventuella baksidor med starka regionala band bör också belysas, då det är viktigt att undersöka vad det för med sig i form av exklusion och intolerans."

Författaren undviker i hela texten, vad jag kan se, att gå in på någon jämförelse med marknadsföringen av de specifikt svenska s k nationella banden. Eftersom denna (marknadsföringen) är så enormt mycket starkare i svensk politik och media, så är det svårt att tänka sig att oavsiktligt inte med ett ord gå in på en sådan jämförelse. Frågan är måhända känslig i en del sammanhang, men kommer inte desto mindre direkt för många läsare: varför skulle det ena vara ok, men inte det andra?

Det handlar alltså om samma perspektiv som man läser i vetenskapliga verk som Fredrik Perssons Skåne, den farliga halvön. Historia, identitet och ideologi 1865-2000 (2008) och flera av etnologen Fredrik Nilssons texter.

Genom att i hela essän undvika jämförelsen marknadsför Strömboms uppsats i praktiken svensk nationalism som grundperspektiv för vårt samhällsliv i Skåne.

Det kanske inte behöver nämnas för läsare av denna blogg, men det är en säregen idé att regional identitet skulle leda till exklusion och intolerans. Som en personlig kommentar, så vill jag säga att jag har rest en del och när jag har bott i olika delar av Europa, så har jag sett det som resurs för mig att regionen tydligt har presenterat sin egen unika historia och tydliggjort den i vardagen. Det är den som jag känt glädje över att på mitt sätt få tillhöra som boende på platsen. Jag vet inte riktigt hur man kan få till det på något annat sätt, men ovan nämns flera författare som på så sätt lyckats ganska "bra".

söndag, mars 20, 2011

Skåneländsk Samling, omvärlden och mångfald

Jag vet inte säkert hur sällskapet/föreningen Skåneländsk Samling, där jag är ordförande, uppfattas för de som stöter på organisationen för första gången. Det är nog väldigt olika. Våra intresseområden ingår inte i en allmän samhällsdebatt; vanliga media skriver i stort sett aldrig om dem. Därför associerar nog många oss efter personliga erfarenheter och dessa kan se enormt olika ut.

Framför allt vill vi "framhäva Skånelands kultur och identitet som omistlig beståndsdel i regionens politiska, ekonomiska och sociala liv och utveckling", som vår programförklaring beskriver det. Men det finns ett annat närliggande område som jag gärna vill förtydliga hur våra dokument beskrivit. Det kan väl sägas handla om omvärlden, mångfald och främlingsrädsla.

Först, så här har det stått i ca tio år överst på Skåneländsk Samlings förstasida på webbplatsen (nu på www.skanelandsksamling.org):

"Skåneländsk Samling (SkS) arbetar med politiska visioner, för att med en öppen, välkomnande regionalism stärka kultur och identitet i Blekinge, på Bornholm, i Halland och i Skåne. Alla ska kunna känna sig delaktiga i den regionala gemenskapen. I den kultur som SkS arbetar för, ingår all kultur som har specifik koppling till regionen, dvs också olika typer av blandkulturer. Kultur och identitet är aldrig något statiskt utan förändras med tiden."

Den tolvåriga (1999-01-19) programförklaringen, ända från Föreningen Skånelands Framtids tid, säger att en stark regional identitet är positiv: "Härigenom kan kulturella missförstånd och främlingsrädsla undvikas. Det ger också en känsla av tillhörighet och samhörighet vilket främjar ansvarstagande och solidaritet i samhället."

Om mångfald (punkt 2) säger samma programförklaring: "FSF arbetar för kulturell mångfald och möten mellan människor med samma eller olika bakgrund. Detta eftersträvar föreningen i Skåneland, i Sverige, i Europa och i världen i övrigt."

Slutligen talar stadgarna (§ 3) om att man verkar för ett Skåneland "för alla dess invånare", dvs för de som nu bor här, oavsett kulturell bakgrund. Det var en diskussion kring (och kritik mot) denna paragraf då den vidtogs, men den avgjordes genom årsmötet 2007-04-29 då nuvarande stadgar (i stort) kom att gälla.

Det ovanstående kan väl ge en liten ledning och sammanfattning om hur Skåneländsk Samling ser på ett område som ibland idag nämns i samhällsdebatten.