Nyansera mer?

Ibland får jag antydan från något håll att jag borde vara mer nyanserad, mer vägande, mer rättvis på denna blogg. Se allt från två eller flera håll. Och ja, det hade jag kunnat vara/göra.

Jag har kanske också tenderat att välja att tolka en beklaglig situation som ett resultat av uttrycklig kulturkamp snarare än kanske ren dumhet och oförståelse för att jag och andra diskuterar utifrån en annan paradigm, som vi har valt. Jag har kanske någon gång målat upp en "fiende", som inte har en aning om att hen skulle kunna vara en fiende. (Öresundbrons VD Caroline Ullman-Hammer är kanske en sådan person. Möjligen, som en garant för nuvarande mycket höga broavgifter, den enskilt mest förstörande kraften i hela Öresundsregionen, men tror sig göra gott och rätt och tror sig knappt har några kritiker att bry sig om.)

Samtidigt vill jag röra om i grytan. Och jag tror man måste ta i lite. Vara skarp och tydlig. Faktiskt inte ens alltid rättvis, inte förrän den (eventuella) efterföljande diskussionen börjar. Jag tänker särskilt på ett citat av den tysk-amerikanske poeten och författaren Charles Bukowski (1920-1994):

The problem with the world is that the intelligent people are full of doubts, while the stupid ones are full of confidence.

Och så finns det de som tycker jag är alltför svävande, resonerande och otydlig. Någonstans måste man välja att ligga. Det kan vara svårt att kombinera. Kanske är mitt emellan ofta då bra.